Trött på trötta svenska kommissarier? Pröva en Thailändsk dito!

I Deckarsystrarnas upplysningskampanj om polisers arbetsvillkor runt om i världen har turen nu kommit till Asien och närmare bestämt till Thailand. När du känner att den skånska höstfukten börjar tränga innanför din krage, när vinden viner kallt över Göteborg och snön ligger meterdjup i Kiruna kan det vara uppfriskande att istället låta sig föras till ett hett och myllrande Bangkok . Här, i Bangkoks åttonde polisdistrikt arbetar nämligen Thailands enda omutbara polis, Sonchai Jitpleechep.

Sonchai Jitpleechep är något så originellt som en originell snut. Lillasyster har i alla fall aldrig stött på en polis som Sonchai i någon polisroman, eller film, eller serie. Sonchai är frukten av en högst tillfällig förbindelse mellan en Thailändsk kvinna och en Amerikansk militär. Fadern har Sonchai aldrig haft någon kontakt med, men modern har han istället en tightare relation med. När han inte jobbar som polis extraknäcker han på hennes bordell, ”The Old Man’s Club”. Sonchai är dessutom en djupt troende buddhist, som gärna delar med sig av sin visdom till läsaren, som tilltalas ”farang”, det thailändska ordet för västerlänning.

Hittills har tre böcker utkommit i serien om Sonchai Jitpleechep, den bordellägande mamman och hans korrumperade chef Colonel Vikorn, ”Bangkok eight”, ”Bangkok nights” och ”Bangkok haunts”. Böckerna är skrivna av den engelska advokaten John Burdett som bl a har bott i Hongkong, och i Thailand får man väl förmoda. Böckerna finns inte översatta på svenska, men väl på engelsk pocket till ett ok pris.

Och vad tycker då Lillasyster om böckerna? Ja, vad ska jag säga? Deckarsystrarna har ju som policy att bara skriva om böcker vi gillar och jag är faktiskt inte alls säker på att jag alltid gillar John Burdetts böcker om Sonchai som totalt utmanar min västerländska syn på prostitution. Burdett försöker anslå vad han menar är ett buddhistiskt synsätt på prostitutionen. ”Det blir bättre i nästa liv”, där bordellmamman är en resonabel självständig affärskvinna och flickorna godhjärtade proffs som skickar hem pengar till de fattiga familjerna i norr. Jag vet inte om hans pragmatiska syn på prostitution faktiskt går igen i det thailändska samhället, eller om det snarare avspeglar en västerländsk mans önskningar om sanningen bakom prostitutionen i Thailand.

Om man kan stå ut med detta och inte låter sig bli allt för provocerad så är ändå Sonchai en fascinerande bekantskap. Han rör sig mellan västerländsk vetenskap och österländsk visdom. Här blandas skurkar med överjordiskt vackra transexuella män/kvinnor, prostituerade kvinnor, buddhistmunkar och poliser som är lika tvivelaktiga som skurkarna. John Burdett har onekligen mycket stora kunskaper om det Thailändska samhället och det är spännande att ständigt få sina egna värderingar och sin syn på världen ifrågasatt och förkastad. Dessutom tror både Sonchai och den kvinnliga rättsläkaren på andar, vilket också känns en smula ovanligt, det är ju inte lika ofta förekommande i Ystad om vi säger så. John Burdett följer dessutom en klassisk noir-tradition. Böckerna om Sonchai är verkligen hårdkokta, det här är Bangkok noir!

Så, ska man då läsa böckerna om Sonchai Jitpleecheep? Ja, om man är beredd på att man kommer att bli uppretad och provocerad men också underhållen och fascinerad, då tycker jag att man ska göra det. För hur ofta träffar man på en originell snut nu för tiden?

/Lillasyster