Varför blir man så passionerat förtjust i kriminalromaner? Hur kommer det sig att man väljer att läsa om våld, mord och andra hemskheter så till den grad att man nästan inte hinner med att läsa något annat? Deckarsystrarna kan naturligtvis inte tala om varför så många människor läser deckare just nu (även om vi säkert skulle kunna krysta fram någon kvasipsykologisk teori) men vi kan tala om varför just vi läser deckare, och hur det började.
Vi är uppväxta i ett hem där det fanns gott om böcker. I hylla efter hylla stod bokryggarna och trängdes med varandra. Vi började också läsa tidigt. Först ut var storasyster, som lärde sig av vår ambitiösa underbara mormor. Sedan undervisade storasyster lillasyster i läsningens fantastiska konst. De första riktiga böckerna var en blandning av Astrid Lindgren, Maria Gripe, Fem-böckerna och Kitty. Jag kan fortfarande minnas hur jag låg gömd under täcket med en ficklampa och sträckläste ”Äventyrens slott” (också Enid Blyton, om någon nu minns den).
Och så en dag så är alla böcker i den egna bokhyllan utlästa och man är plötsligt hänvisad till föräldrarnas böcker om man vill läsa något just den dagen. Efter att ha studerat de olika böckerna, förkastat Ivar Lo Johansson, Alice Lyttkens och Sven Lindqvist och blivit alltmer desperat (Hur spännande kan egentligen "Jord och makt i sydamerika " vara?) så kommer mamma och ger en hjälpande hand ”Du kan ju alltid läsa en Maria Lang”. Och en blott nioårig deckarsyster får med sig ”Mördaren ljuger inte ensam” in på sitt rum. Och en ny värld öppnas. I centrum finns den unga hjältinnan Puck Bure, som råkar ut för hiskeliga äventyr och otäckheter i Bergslagsskogarna.
Det är i efterhand inte helt lätt att säga vad som gjorde läsupplevelsen så stor. Kanske att det var lättläst, kanske personskildringarna och miljöerna. Hur som helst gjorde den där första Maria Lang boken ett så starkt intryck att den genast följdes av fler. Ingen av oss har läst om Maria Langs böcker som vuxna. Det är inget speciellt ställningstagande, och beror inte heller på att vi inte gillar Maria Lang längre. Det har helt enkelt bara inte blivit så. Och kanske är det lika bra, för det innebär att Maria Lang har kvar barndomens magi. Pucks äventyr finns kvar som skimrande ögonblick, förevigt förknippade med barndom, ändlösa sommarlov och ljusa kvällar i det röda soldattorpet någonstans i Södermanland.
Maria Lang fakta:
Född 1914 Död 1991
Hette egentligen Dagmar Lange
Skrev 42 (!) deckare samt fyra ungdomsromaner
De första böckerna är skrivna i första person och böckernas jag är Puck Ekstedt, sedermera gift Bure. I första boken introduceras även Christer Wijk, kommissarie vid riksmordkomissionen i Stockholm, som sedan hänger med i nästan samtliga böcker. Så småningom övergår huvudpersonen från att vara Puck till att vara Christer. I samband med detta skippar också Maria Lang förstapersonsperspektivet.
Många av böckerna utspelar sig i vacker bergslagsmiljö, med den fiktiva staden Skoga som nav. Verklighetens Skoga är pittoreska Nora, en underbar liten trästad vid Norasjön. Deckarlillasyster blev så inspirerad av Maria Lang och Nora att hon under en period hade ett torp i bergslagsskogarna.
Vilka böcker är då bäst?
Hmm…svårt att ge ett helt korrekt svar eftersom det var ett antal år sedan böckerna lästes. Som lillasyster minns det så är de första böckerna absolut de bästa, så länge Puck är berättarjag helt enkelt. När Christer Wijk tar över är det inte lika kul längre. När hans operasjungande fru Cam trädde in på scenen och deras äktenskapsproblem började hamna i fokus blev det direkt trist ur en ung deckarsysters perspektiv. Favoriter var ”Rosor, kyssar och döden”, ”Mörkögda augustinatt” och ”Se döden på dig väntar”. Bara titlarna får mig fortfarande att rysa av välbehag!
/Lillasyster
Vi är uppväxta i ett hem där det fanns gott om böcker. I hylla efter hylla stod bokryggarna och trängdes med varandra. Vi började också läsa tidigt. Först ut var storasyster, som lärde sig av vår ambitiösa underbara mormor. Sedan undervisade storasyster lillasyster i läsningens fantastiska konst. De första riktiga böckerna var en blandning av Astrid Lindgren, Maria Gripe, Fem-böckerna och Kitty. Jag kan fortfarande minnas hur jag låg gömd under täcket med en ficklampa och sträckläste ”Äventyrens slott” (också Enid Blyton, om någon nu minns den).
Och så en dag så är alla böcker i den egna bokhyllan utlästa och man är plötsligt hänvisad till föräldrarnas böcker om man vill läsa något just den dagen. Efter att ha studerat de olika böckerna, förkastat Ivar Lo Johansson, Alice Lyttkens och Sven Lindqvist och blivit alltmer desperat (Hur spännande kan egentligen "Jord och makt i sydamerika " vara?) så kommer mamma och ger en hjälpande hand ”Du kan ju alltid läsa en Maria Lang”. Och en blott nioårig deckarsyster får med sig ”Mördaren ljuger inte ensam” in på sitt rum. Och en ny värld öppnas. I centrum finns den unga hjältinnan Puck Bure, som råkar ut för hiskeliga äventyr och otäckheter i Bergslagsskogarna.
Det är i efterhand inte helt lätt att säga vad som gjorde läsupplevelsen så stor. Kanske att det var lättläst, kanske personskildringarna och miljöerna. Hur som helst gjorde den där första Maria Lang boken ett så starkt intryck att den genast följdes av fler. Ingen av oss har läst om Maria Langs böcker som vuxna. Det är inget speciellt ställningstagande, och beror inte heller på att vi inte gillar Maria Lang längre. Det har helt enkelt bara inte blivit så. Och kanske är det lika bra, för det innebär att Maria Lang har kvar barndomens magi. Pucks äventyr finns kvar som skimrande ögonblick, förevigt förknippade med barndom, ändlösa sommarlov och ljusa kvällar i det röda soldattorpet någonstans i Södermanland.
Maria Lang fakta:
Född 1914 Död 1991
Hette egentligen Dagmar Lange
Skrev 42 (!) deckare samt fyra ungdomsromaner
De första böckerna är skrivna i första person och böckernas jag är Puck Ekstedt, sedermera gift Bure. I första boken introduceras även Christer Wijk, kommissarie vid riksmordkomissionen i Stockholm, som sedan hänger med i nästan samtliga böcker. Så småningom övergår huvudpersonen från att vara Puck till att vara Christer. I samband med detta skippar också Maria Lang förstapersonsperspektivet.
Många av böckerna utspelar sig i vacker bergslagsmiljö, med den fiktiva staden Skoga som nav. Verklighetens Skoga är pittoreska Nora, en underbar liten trästad vid Norasjön. Deckarlillasyster blev så inspirerad av Maria Lang och Nora att hon under en period hade ett torp i bergslagsskogarna.
Vilka böcker är då bäst?
Hmm…svårt att ge ett helt korrekt svar eftersom det var ett antal år sedan böckerna lästes. Som lillasyster minns det så är de första böckerna absolut de bästa, så länge Puck är berättarjag helt enkelt. När Christer Wijk tar över är det inte lika kul längre. När hans operasjungande fru Cam trädde in på scenen och deras äktenskapsproblem började hamna i fokus blev det direkt trist ur en ung deckarsysters perspektiv. Favoriter var ”Rosor, kyssar och döden”, ”Mörkögda augustinatt” och ”Se döden på dig väntar”. Bara titlarna får mig fortfarande att rysa av välbehag!
/Lillasyster
Inlägg
1 kommentar:
Ja vist är Maria Langs böcker underbara och jag läste ur en senast idag, ska väl erkännas att jag är inne på andra omgången då jag upptäckte dem under ungdomen. de hör till sommaren på något sätt och förra sommaren besökte jag Nora och då blev det mycket roligare att läsa böckerna som utspelar sig i Skoga när man känner igen platsern.
Skicka en kommentar