Sommarens höjdpunkt?

Jaha, jag vet vad ni tror. Att systrarna åter har gett upp bloggandet. Men, så är det faktiskt inte. Jag har ju lovat att sköta mig, inte sant. Problemet är bara vår inriktning på bloggen. Vi skriver ju som bekant bara om sådant vi gillar. Och jag har slösat bort några veckor här under sommaren på att läsa sådant jag inte gillar... Problemet med mig är att jag har svårt att tillåta mig själv att avsluta böcker utan att läsa klart dem... De kan ju, helt otippat, bli bättre... Fast de blir de ju inte, vilket de senaste veckornas läsning bevisar. Och eftersom vi inte skriver om sådant som vi ogillar så blir det ju inget att skriva om. Ni fattar.

Men, några glädjeämnen finns det ändå. Just nu håller jag nämligen på och lyssnar på den alldeles fantastiskt bra "Tre sekunder" av Roslund och Hellström. Oj oj oj... Den här boken är så otroligt spännande och den absolut bästa boken som duon skrivit. Handlingen rör sig kring infiltratören Piet Hoffman, som på svenska polisens uppdrag är på väg att spränga ett polskt knarksyndikat. Hoffman lever dubbelliv, verkar vara en vanlig snubbe med villa i Enskede, fru och två små barn. Samtidigt smugglar han knark och smyger i väg på hemliga möten med poliser. Boken är inte utlyssnad ännu, men än så länge (mer än halva boken är avverkad) är den högklassig. En riktig bladvändare (eller vad motsvarigheten i ljudboksformat nu kan vara) med tät intrig och trovärdiga karaktärer, och en story som känns mycket realistisk. Dessutom läser Peter Andersson väldigt bra, ytterligare ett plus. Gå och köp, eller låna, eller... ja läs den helt enkelt.

En annan sak också...Lillasyster är ju som bekant sjukt svag för John Connolly och i förra inlägget hade jag precis börjat läsa hans senaste bok "The Lovers". Den hör inte till de där tråkiga böckerna jag läst under sommaren. Tvärt om, Connolly är i högform och seriemördare blandas med demoner på sedvanligt Connollyskt vis. Men, boken är nog mest för oss invigda. Ska du läsa om Connollys olycklige svårmodige hjälte Charlie Parker, börja från början med "Every dead thing". Annars blir det hela nog rätt obegripligt.

/Lillasyster

Blogga bör man…

Alltså detta med att blogga, det är ju lite speciellt. Det är som att…förbinda sig att göra något. Man tar på sig ett ansvar. Och när man inte kan leva upp till detta ansvar så känns det ju inte så bra. Vi har inte skött vår blogg. Vi borde skämmas. Och det gör vi såklart också. Det känns lite som när man skolkade på gymnasiet. Ju längre man höll sig borta från lektionerna, ju svårare att återvända. Men, nu ska det bli ändring (precis som på gymnasiet…host).

Hur som helst. Det är sommar, det är semestertider och igår fick jag en låda med 17 stycken sommardeckare (nej, det var 16 förresten, den 17:e boken hette något i stil med potatisskalspajklubben på Jersey och fick Dalmatinern att rynka på näsan). Det är en underbar känsla och stå där med en hel massa böcker och inte riktigt veta var man ska börja. Och det blev ett svårt val, men först ut blev John Connolly’s ”The lovers”. Men, den är på engelska och kommer att ta lite längre tid att läsa. Därför ber jag att få återkomma om just denna. Istället så blir det ett snabbt boktips som rör en av de deckare som jag gillat allra mest i år. ”Till skogs” av Tana French. Till skogs är helt enkelt en ovanligt bra bok i spänningsgenren. Den handlar om kriminalassistenten Adam Ryan som utreder ett brutalt mord på en tolvårig flicka som begåtts i det område där han själv är uppväxt. Vad hans kollegor inte känner till är att Adam många år tidigare försvann i skogen tillsammans med två vänner. Adam återfanns darrande, med skorna fulla av blod och utan minsta minne av vad som inträffat. Hans två vänner är fortfarande spårlöst försvunna. Boken väver samman nutid med dåtid och det är spännande, välskrivet och lite solkigt och svårmodigt. Precis som vi gillar det. Den här boken är faktiskt sjukt bra och förtjänar massor av läsare. Och den finns på pocket. Köp den idag!

/Lillasyster

Det finns en Connolly också…

En av Lillasysters absoluta favoritförfattare är den irländske författaren John Connolly. När jag tipsar om honom brukar folk svara ”Ja, men honom har jag ju läst, det är ju han med den där…Harry Bosch!” och så ler dom glatt. Och jag är tvungen att förklara hur det ligger till, att dom blandar ihop min John Connolly med Michael Connelly som förvisso inte är helt oäven han heller men att John Connolly är något helt annat. Han är nämligen något så udda som en hybrid mellan Dennis Lehane och… Stephen King kanske? Här möter den klassiska hårdkokta deckaren den något mer suspekta skräck och spökgenren. Ok, det är kanske mer spöken än skräck, men i alla fall.

John Connolly har skrivit en lång svit av deckare som handlar om privatdetektiven Charlie Parker. Parker är en före detta NYPD-snut som dragit sig tillbaka till en liten stad i Maine. Många av böckerna utspelar sig också just där, och för den trogne Stephen King läsaren känns miljöerna märkligt bekanta.

Den första boken i serien inleds med det brutala morden på Parkers fru och dotter. Parker ger sig ut på jakt efter mördaren och får hjälp av sina två märkliga vapendragare Louis och Angel. Louis är en stilig svart yrkesmördare(en sorts moralisk yrkesmördare dock, han verkar mest ge sig på ondingar) som alltid går klädd i märkeskostymer och skräddarsydda skor. Angel är hans något mindre stiliga pojkvän, som mest går klädd i fula träningsbyxor och t-shirts med konstiga tryck. Till yrket är han inbrottstjuv, naturligtvis en mycket skicklig sådan. De är antagligen ett av de märkligaste kärleksparen som lanserats i en deckare.

Men böckerna har också en annan ovanlig ingrediens, nämligen de andar, änglar och demoner som befolkar dem. Charlie Parker ser nämligen sådant som andra inte ser. Han blir hemsökt av andar, och de skurkar han tampas med är inte alltid bara det vanliga klientelet av avskum, här finns också riktiga demoner. Dessutom är Connollys ondingar ofta extremt udda, de ser konstiga ut, är överjordiskt vackra eller groteskt fula.

Det här låter ju hur flummigt som helst, men faktum är att det är riktigt bra. Kanske är det den sorgsna och melankoliska tonen som finns i alla Connollys böcker som gör att det är så lätt att tycka om dem. Kanske är det hjälten Charlie Parker som allvarsam och betryckt lotsar läsaren genom böckerna. Det är vackert, våldsamt och annorlunda.

Några av Connollys böcker har översatts till svenska, jag vill minnas att det är ”Dom som dödar”, ”Den vita vägen” och ”Onda män” (som för övrigt inte handlar om Charlie Parker, utan om en ensam jättepolis på en isolerad ö utanför Maine som kallas för Melancholy Joe, en mycket bra bok ), men de verkar inte längre vara möjliga att beställa via Bokus eller Adlibris. Vill man läsa på svenska får man istället kolla med sitt lokala antikvariat eller på biblioteket. Annars finns samtliga böcker på engelsk pocket. Serien om Charlie Parker inleds med ”Every dead thing”, ytterligare sex böcker i serien finns på pocket, den senaste heter ”The reapers”. Connolly har också gett ut en novellsamling ”Nocturnes” och den underbara boken ”The book of lost things” som är en sorts sagobok, lite i samma stil som Narnia, fast brutalare och roligare.

Lillasyster har svårt att förstå varför Connollys böcker inte slagit i Sverige, dom är ju helt enkelt skitbra! Men kanske är dom för udda för att gå hem hos den svenska deckarpubliken. Men om du gillar Lehane och King så gillar du nog Connolly också. Pröva på en och kolla vad du själv tycker. Läs John Connolly redan idag! Läs mer om John och hans böcker här; http://www.johnconnollybooks.com/index.php

/Lillasyster